Tillbaka i Uppsala.

Ja, de var allt en spännande bussresa till Östersund...
Känner inte för att åka buss fler gånger. Först kom ett gäng med skotrar och vips så var det en gubbe som flög ut på vägen, mitt framför bussen (!!!). Som tur var lyckades han kravla sig upp på kanten, precis innan vi åkte förbi... Sen åkte vi några mil till innan bussen sa stop. Den rullade inte men tillslut fick han igång den, och nu kunde den enbart köra på 5ans växel, så hela vägen från Vilhelmina till Ösd gick bussen fram på 5an utan att bromsa och stanna. De försökte f tag i en ny buss, men den var tydligen spårlöst försvunnen, hur nu en buss kan bli de.... Men väl vid Östersund, inte långt från Maggan, var det en trafikolycka och bussen var tvungen att stanna. Ja, där stod vi utan att ta oss vidare, mitt på vägen, i mörkret. Jag bestämde mig för att kliva av och så fick jag skjus därifrån hem till Maggan. Och givetvis rullade bussen vidare och kvar låg min skolbok... Men som tur var hade bussen stannat en bit bort igen och jag fick tag i boken! Och t ill råga på allt var det en japan på bussen som skulle med ett tåg till stockholm för att sedan flyga vidare till japan och han var sådär lagomt orolig att inte komma med tåget. Så, man får väl hoppas att han inte kom med.

Nåväl, väl framme hos Maggan var allt sig likt =) Lika trevligt som vanligt att komma dit! Maggan låg på massage bänken när jag kom, såg så härligt ut... Nästan så jag måste unna mig själv de nångång. Sedan fikade vi och efter det tog jag och Maggan en promenad runt byn, fodrade hästarna och satt & prata sent inpå natten. Mycket härligt. Morgonen därpå tog jag då tåget till uppsala och ni kan inte ana vad jag gjorde när jag kom fram....

Jag träffade släktingarna!
Min farbror Bosse m. fru och ett barn (min kusin)
Min faster Birgitta m. man och ett barn (min kusin)
Pappas tre kusiner, Ove, Rogge (?) och Nettan.
Farfars systers man Kalle.
Min fasters mamma Harriet (?).

Det var underbart att träffa dem! Verkligen underbart. Dem var mysiga hela högen och jag fick höra och veta en hel del om min släkt. Många namn att hålla reda på och mycket nya intryck. Stikkan, de var min farfar det. Verkar som att han var en härlig typ! Alla där var härliga. Jag presenterade mig för alla och de jag fick höra var "vad stor du blivit" =) Klart jag blivit stor! Hehe... Var ju så många år sen sist... Vi kom fram till att sist jag såg dem var 1995 och de har jag inget minne av. Hur som helst, efter en mysig middag med mycket prat om släkt osv satt vi oss i vardagsrummet för att lyssna till härlig musik, sång och spelade av tvärflöjt. (En av pappas kusiner är musiklärare, så han spelade tvärflöjten). Dem var verkligen avslappnade och skämdes inte för att göra bort sig, härliga människor. De sjöng och dansade, alla skrattade och stämningen var sådär härlig som man alltid drömt om. Jag måste helt klart säga att det var över mina förväntningar, och jag hoppas på att bilderna trillar in på min mail snart så att jag kan lägga ut lite här och visa hur kul det var.

Jag satt dock mest där och tittade, funderade, pratade och tänkte mest på hur underbart det var att få träffa dem, efter alla mina drömmar och tankar jag haft. Jag ångrar inte en sekund att jag tog tag i detta, en dröm har gått i uppfyllelse =) Och jag hoppas att jag alltid kommer att få ha kontakt med dem, på ett eller annat sätt.


Annars, när jag satt på bussen till Östersund, var det faktiskt många där som petade sig i näsan, haha. Jag undrar hur många människor som gör det egentligen, offentligt? Jamenar, dem sitter där och försöker täcka det dem gör, ändå syns dem och ändå är det så många som gör det, så varför skämmas? =) haha. Ganska komiskt iallafall, måste jag säga.

Ja, de var väl allt för mig denna gång... Orkar inte skriva så mycket mer. Borde egentligen sova nu, om man tittar på klockan (kvar i fyra - på natten), men när john blund inte vill komma, då blir de svårt.... Istället ska jag slå på ännu en film i väntan på att somna. Ha de gott så länge, så syns vi här snart igen!

/Frida
ps. jag har lämnat in lite grejer, hon ska spå mig - spännande!!!! ds.

Östersund imorgon. Uppsala lördag.

Ja, imorgon sätter jag mig på bussen till Östersund, framme hos Maggan vid åtta och där ska jag sova och på lördag morgon åker jag vidare till Uppsala. För nu är det bokat & klart, klockan två på lördag ska jag träffa dem! Delen av pappas släkt som jag alltid drömt om att träffa. Det ska bli underbart, ja.. mer än så tror jag till och med.

Men jag måste säga att det är lite tungt att lämna Gällivare denna gång... Jag har ändå haft det bra. Jag har umgåtts med Linda m. familj så mycket och det finns inte ord som kan beskriva hur mycket jag saknar dem. Jag var hos dem ikväll och kom hem till mamma o pappa för inte så länge sen, jag ville inte åka därifrån. Jag vet ju aldrig när jag kommer träffa dem igen. Och syster & att inte tala om Keely... Mosterspingla. Åh, fan. Men nu kan jag glädjas åt att jag har dem här och att det faktiskt har varit helt okej att vara här uppe. De har sina nackdelar, men denna gång tog de bra delarna över och det är jag så fruktansvärt glad över. Jag har gjort så mycket roliga saker denna veckan här uppe, jag har umgåtts med folk som jag verkligen gillar. Sådana som känner mig ut och in och som inte finns någonannanstans än i Mbgt/Gve. Folk som betyder så mycket och som alltid finns där. TACK TILL ER <3

Sen har jag ju spelat handboll idag, precis som på gamla goda tiden! Nostalgi.
Gick kanske inte så super bra och de hela slutade med trasig handled, blodblåsa och nageltrång. Fast, det var helt klart värt det. Jag älskar handboll.

Vet ni, ibland funderar jag på varför jag kämpar emot allt och inte med allt...
Hur som helst så kommer bilder ut här nån dag, bilder från denna nästan helt underbara veckan, med ridning, skratt, gråt, handboll, dop, julmat och tomtar. Jag ska bara få ordning på min sega dator först.

Men nu ska jag packa för att resa iväg igen. Hem till Uppsala, med mellanlandning i Östersund <3
Vi hörs snart igen! Lär berätta hur träffen med släkten gick sen =)

KRAM FROJLAN


GOD JUL! :)

Jaha, då var det julafton... (Klockan är 00,32)
Det känns inte alls som att det är jul, helt overkligt. Men men, får önska alla en riktigt god jul iallafall =)

På fredag åker jag med bussen ner till Östersund och därefter åker jag till Uppsala på lördag morgon. Och förhoppningsvis kommer jag träffa den delen av släkten som jag alltid önskat då =) LÄNGTAR!


Här kommer en bild på mig & Athena från julen 2004:
(Jag bjuder på den!)


GOD JUL!
Kram /Frida


Östersund.

Ja, nu fick jag en sådan där våg av saknad igen. Det är lite skrämmande att de aldrig försvinner. De håller sig bara borta någon dag och när man minst anar det kryper saknaden fram igen...

Jag kommer alltid sakna den delen av mitt liv och jag tror inte att det finns ord som kan beskriva hur j-vla mycket jag saknar den staden och en del av folket där. Det är rent ut sagt obeskrivligt.


Men imorgon ska jag plugga som en tok! Så jag kan åka dit i januari och klara alla prov + att fira Maggan (och mig själv på ett litet hörn). Men innan dess ska jag försöka åka till Norge (Oslo), har blivit antagen till Arbetsintervju på islandshästgården där, så om pengarna rullar in tänker jag åka dit =) Känns super bra! Men som vanligt lite kluven när det väl kommer till kritan...  Men, de är en prövotid på 3 månader och trivs jag efter dem månaderna så tänker jag stanna kvar =) Nu gäller det bara att hålla tummarna så att jobbet blir mitt! Så gott folk;
Håll era tummar stenhårt!

/Frida

JA!

Inte för att det kanske är någon supernyhet... Men jag sökte ju ett jobb på en islandshästgård i Norge, men hade inte hört något därifrån. Nu, idag, hade jag fått ett mail om att hennes mail inte fungerat och att jag skulle skicka in min ansökan igen! Ni kan inte ana hur skönt det känns... Än finns en möjlighet att få jobbet!

Nu ska jag verkligen hålla tummarna, dagarna in och dagarna ut! Det vore så härligt att få jobba där och med hästar dessutom! Håll tummarna för mig ni med vetja =)


Nu ska jag göra mig redo för dopet, duscha osv.
Vi hörs senare (lägger kanske in lite bilder då med!)
/Frida

Funderingar.

Ju mer jag funderar, ju mer jag tänker... Desto mer inser jag hur mycket jag behöver hästarna. Det är sjukt vad mycket dem kan ge och åstakomma. Dem ger en allt man behöver, kärlek och medkänsla. Det är underbart. Precis som dem säger i låten jag lyssnar på nu; "här står jag med världen i min famn". Ja, det är precis det jag gör. Jag har hela världen öppen för mig, varför tar jag inte för mig? Det finns ju så mycket som jag kan göra, så mycket som jag kan lära mig osv. Men ändå envisas jag med att stanna här i Sverige och kämpa på med alla möjliga konstiga saker. När jag faktiskt hade kunnat åka till Island, Norge, ja vartsomhelst och jobba. Det är ju hästar jag vill hålla på med, varför gör jag det inte?

Dem där spärrarna i huvudet måste jag kasta bort men finns det någon som kan tala om hur man gör? Jag är trött på att misslyckas med mina drömmar, jag är less på bromsa min dröm. Det finns ju så mycket som jag vill göra. Jag måste göra det, men när? Varje dag som går är ju en mindre dag i livet... Och här sitter jag, fortfarande fast i alla knepiga saker och är rädd att ta de där steget ut i livet. Det enda jag gör är att gömma mig bakom någon konstigt. Något skal. Men jag lovar att jag snart ska krypa mig ur det.... Jag ska lyckas. Nångång, snart.


Vissa har sådan tur, att födas in i ett liv där man aldrig behöver kämpa. Där allting bara rullar på och är lättsamt. Varför kan inte dem dela med sig av det goda? Det finns ju massor av bra saker i livet, men det som stör mig är att man alltid ska behöva KÄMPA för att komma dit man vill. Ingenting går som på räls, nångång....

Hur som helst, ett hästjobb vill jag ha och ett hästjobb ska jag hitta. SNART!

Hästarna är så himla mycket mer än bara ett djur, så himla mycket mer än bara en häst. En häst för mig är mitt liv, min kärlek. Det är de jag vill lägga min kärlek och energi på nu, jag vill inte ha något annat och jag behöver inget annat. Jag har haft två egna hästar, vilket kanske inte framkommit i tidigare inlägg. Och livet jag hade med dem saknar jag nå fruktansvärt. Därför tänker jag, nu, lägga ut en bild på dem och tänka mig in i de livet och drömma mig iväg i något underbart.


Donna Maj, min första häst.
Hon gav mig så fruktansvärt mycket kärlek. Jag tror att jag aldrig kommer att få en sådan häst igen. Hon satt sig verkligen speciellt i mitt hjärta och vårat band och vår kärlek var sådär läskigt speciell. Jag kunde känna vad hon tänkte och hon var nog den enda och förblir nog den enda som verkligen älskade mig. Bara hennes tillit hon hade till mig är ett bevis på det och än idag kan jag känna att hon finns där och stöttar mig. Alla ridturer vi gjorde, allt mys vi hade i boxen, ingen häst kan slå det. Ingen, varken häst eller människa kan nog få mig att känna sådär igen. Hon har en plats i mitt hjärta som ingen annan har. En plats som enbart är tillgänglig för henne. Och i evigheters evigheter kommer jag att sakna denna filur. Men även om hon nu springer på trappalandas gröna ängar, kommer hon alltid finnas med i mina minnen och i mitt hjärta.


 
Athena, min andra häst.
Vilken underbarling säger jag bara! Hon kom till mig, livrädd och orolig. Men det förvandlades ganska fort och hon blev då en del av mig. En bra del som hade så mycket att ge, så mycket envis kärlek. Med henne kunde jag göra precis vad som helst, det vet jag. Vi hade våra duster under inridningen men med varje dag som gick blev hon bara mer och mer MIN. Min älskling som betydde allt. I så många år har jag saknat henne nu och önskat att hon skulle komma tillbaka, men nu har jag nog accepterat att hon är borta ur mitt liv och hur mycket jag än försöker kommer hon inte att komma hem igen. Men hon har ett hjärta av guld och en mer söt nallebjörn går inte att hitta, tror jag. Hon och jag hade så mycket kärlek att ge till varann. Minns speciellt de mysiga stunderna i boxen, när hon låg där och jag somnade i hennes "famn". Det är en såndandär underbar känsla, som är svår att återuppleva. Jag kommer alltid sakna henne, men precis som med Donna så finns hon där med mig, i mina minnen och i mitt hjärta. Min bruna och ulliga nallebjörn!


Vilka undebara minnen jag har. Mitt liv var verkligen fantastiskt med dessa två älsklingar. Men en dag ska jag hitta en ny underbarling att dela min kärlek med. Men en fyrbent filur ska det vara, de andra slumpar vi va..? Lika bra.

Nu ska jag inte tråka ut er med mina funderingar mer.
IMORGON ÄR DET DOP =)

/Frida

En hel dag med Keely!

Äntligen har jag fått mig en heldag ensam med Keely. Vi har varit på stan och så har vi fikat med Therese, Zeth och Ida =) Det var så mysigt och jag kände nästan att detta med mamma rollen kanske skulle passa mig. Till och med Therese sa att det såg bra ut. Ja, man kan ju alltid drömma... När vi hade fikat klart tog jag vagnen och gick in i lite butiker och sedan gick jag till Mommo och hälsade på med Keely. Trevligt.

Många på stan kollade lite snett på mig och jag fick också någon fråga med halvroliga miner; Har du fått barn?! Nu märkte man faktiskt vad folk tycker och tänker om unga mammor, trots att jag inte är någon. Men bara blickarna sa allt. Men jag stormtrivdes ändå med en heldag med Keely - Hon är den mest underbara tjejen som finns! <3 Jag säger bara; MOSTER ÄLSKAR!

Men nu är jag hemma hos mamma och pappa och ska snart börja göra mig iordning för kvällen. Jag ska på 50 års fest =) Annas pappa fyller nämligen år och Anna ska leka barntender så man måste ju vara där och hålla koll på henen, haha. Sen så är det dop av Joelina imorgon. Ska bli härligt att få gå på ett dop till! Köp en liten present har jag också gjort.

Ja, det är fullt upp... På måndag ska jag fira min 20års dag här med släkt och den närmsta.
Men nu ska jag börja göra mig klar för kvällen så ha de bra allihop så hörs vi!
Återkommer här...
/Frida

Gällivare.

Ja, imorse kom jag till Gällivare iallafall... Blir att vara julen här.

På lördag är det dop också =) Och imorgon ska jag gå på stan med Therese, tänkte ta med mig Keely då!! Äntligen ska moster Frida få en dag med sötnosen =)!



Orkar inte skriva så mycket... Är helt slut, inte sovit så bra på tåget inatt och så har jag hållt igång hela dan.
Skriver mer imorgon.

GONATT

Tjoho!

Jag måste säga att det är med lite tvivel jag gör det här.

Men det kommer bli bra! Det vet jag =)

God Jul?

Jajjamän. God jul allihop!
Jag vet att denna bild borde komma in närmare julafton, men blev nyss klar med den så nu får den åka ut här med!




Tjingeling & Gonatt på er allihop!
Kram Frida

Gävle, Gränby & Stallet.

Idag har varit en helt okej dag. Det började med att kliva upp tidigt för att ta sig in till stan, väntade där på tåget till Gävle. Väl i Gävle umgicks jag med Sofie =) Fick tillbaka min kamera (så bilder från "gävlehelgen" kommer snart!). Tyvärr blev det inte att träffa Athena denna gång, men jag och Sofie hade trevligt ändå. Blev som vanligt donken, tradition i Gävle skulle jag tro! Någon timme senare skildes vi åt. Och som vanligt hade mitt pucko tagit över (hade kollat fel på tågtidtabellen!!) så jag satt i Gävle på tågstation i en timme innan tåget gick hemåt. Väl hemma mötte jag upp Mimmi och vi åkte till Gränby för att shoppa =). Blev ett par jeans - REA! De gillar vi.

Sen en rusch till stallet, fort gick det... Höll en kort ridlektion för henne, dock var hon inte så koncentrerad idag så det slutade med att vi sket i det, haha. Så ridlektionen varade kanske 30 minuter, sedan körde hon hem mig och nu sitter jag här i valet & kvalet, som vanligt...

Sagt nej till moppen nu, även till ridningen imorgon. Har så mycket att göra, plugg, plugg och plugg. Ibland får man helt enkelt prioritera, även fast det kanske inte alltid blir som man vill. Bara hoppas på att ingen tar illa upp.


Hur som helst, det var mycket trevligt att få träffa/umgås med Mimmi igen. Det är saknat. Men som tur är verkar det fixa sig =) Tack för en härlig stund Mimmi!!!


Nu orkar jag faktiskt inte skriva mer, känner mig rätt så irriterad på mitt internet som är fruktansvärt segt, speciellt när man behöver det som mest!!

Åter i Uppsala.

Japp, nu är jag tillbaka i Uppsala och dess verklighet.
Imorgon ska jag till Gävle fram och tillbaka för att hämta kameran som jag så fint glömt. Sedan ska jag umgås med Mimmi, först ska vi ut på gränby centrum och efter det bär det av till stallet och jag ska ha ridlektion för henne! =)

Hur som helst, Stockholms resan var härlig, och behövlig! Men jag skulle aldrig kunna bo där, vilken stress, ja... Det är inte konstigt att folk blir mer och mer psykiskt sjuka. Men fick några julklappar fixade iallafall, men det är lite kvar. Annars hände det inte så mycket där, vi tog det mest bara lugnt och umgicks. Men jag måste medge att det var så härligt att bara få komma iväg, ta det lugnt och enbart umgås med någon, helt utan krav.

Men nu är jag tillbaka och veckan är ungefär såååååååååååååhär fullsmockad. Imorgon är det ju som sagt Gävle och Mimmi. På onsdag är det ridning, möte & plugg. Torsdagen är stan och plugg. Och helgen innebär plugg, städning och tvätt! Hur som, kan ni förstå att det bara är nio dagar kvar till julafton? Det kan då inte jag. Helt sjukt, här är de nästan ingen snö alls och i stockholm var de gröna gräsmattor och plusgrader. Sådan här stor skillnad trodde jag nog ändå inte att det var. Saknar den där julen med 1½ meter snö, måste jag säga.

Fick ett kort av mamma på mobilen igår, ett kort på Keely. Hon är så söt! Ser ut som en liten rumpnisse =) Kommer sätta in bilden här på bloggen lite senare idag, eller imorgon. För alla måste få en chans att se hur underbart gullig min systerdotter är <3 Det är nästan så man börjar gråta =)





Jag saknar er =)!
Kram Frojlan

Ojoj.

Vilken dag! Tror nästan att detta är den sämsta dagen på väldigt, väldigt länge.
Men detaljer ska vi inte gå in på =) Som tur är så har jag ändå dem där underbara människorna som jag vet alltid finns där när det krisar och behövs. Det är en fanastisk känsla och jag är lyckligt lottad som får känna den.  

Tack för att ni finns, för att ni lyssnar och jämt ställer upp. På grund av er blir min tillvaro genast mycket mer underbar, och jag kan klara allt. Jag älskar er & jag saknar er av hela mitt hjärta <3 Vad som än händer i framtiden ska jag förevigt ha er kvar i mitt minne. Varje dag går tankar till er och varje dag hittar jag min energi tack vare att jag vet att ni alltid finns där om jag behöver backup. I ord kan jag inte förklara min tacksamhet. Finns inga andra som kan peppa mig så mycket som ni. Jag är evigt tacksam.

Ja, det var dagens snälla ord och därmed hittills dagens höjdpunkt.
Men jag åker snart iväg och hälsar på Eva i Stockholm, det ska bli härligt att få träffa henne igen och samtidigt shoppa loss i huvudstaden. Sätter mig på tåget 21.09 ikväll, sedan är jag framme 21.49 om jag inte missminner mig. Och morgondagen återstår i shopping för hela bunten! Julklappar och något fint till mig själv också såklart. Det anser jag mig vara värd just nu, faktiskt.

Det är 13e december idag, vilket innebär att det är en månad kvar till min 20 års dag och endast 11 dagar kvar till julafton. Och ännu är det ett frågetecken kring de. Julen i sig ska bli mysig, hoppas jag. 13 dagar kvar tills jag får träffa andra delen av pappas släkt, förhoppningsvis. Och det är dehär som får mig att blicka framåt. Jag är åtminstone glad att jag har saker att se framemot, för hur de än är så finns det nog dem som inte har någonting att fästa blicken på och då blir de ju genast mycket svårare.

På tal om någon lite mer inte-jag-grej så var det ju idol igår. Och jag har nog blivit lite blödig på senaste tiden, grät mig igenom hela pogrammet i stort sätt, haha. Så fint det var alltihop och både Alice och Kevin var super. En värdig vinnare i år och en värdig tvåa såklart. Idol är ett underbart tidsfördriv och ett underbart pogram. Vad skulle man göra utan alla tvpogram när ingenting annat fungerar som det ska? Det är bra att de finns, positivt tänkande!




Nä, nu ska jag inte snacka gojja här nåmer. Ska packa mina saker som jag ska ha med mig till stockholm och sedan ska jag åka! Ha en trevlig fortsatt helg - för det ska jag ha!! =)
Kram på er! /Frojl


Ps. Jag säger bara en sak; En gång dillebarn, alltid dillebarn Ds.

Just det, Norge.

Glömde berätta...
Inatt kunde jag inte riktig sova, så jag gick in på olika sidor och sökte en hel del jobb, bland annat på subway (Hör ni det Dillebarn!). Men jag sökte också ett jobb i Norge, i all förtvivlan och i all dröm. Ett jobb på en islandshästgård. Fasta arbetstider och fast lön. Jobbet är från och med februari och man har eget bodende, två rum och kök. Gården ser underbar ut. Och jag önskar att jag kunde få det jobbet, trots att jag sökte de medans drömmarna flödade. Det vore världens chans och hur kul som helst!

Kolla in hemsidan;
http://www.123hjemmeside.no/Revhaug-Islandshester

Visst verkar det vara kanon? =)

Lite att se framemot.

JA, äntligen!!

- Athena är i närheten och jag kan troligen träffa henne.
- Imorgon ska jag umgås med Mimmi.
- På söndag ska jag till Sthlm och shoppa.
- Den 27:e (troligtvis) ska jag träffa den del av pappas släkt jag inte minns,
(både farbröder, fastrar och kusiner!!).
- Den 13:e fyller jag 20 år!
- Den 13:e eller 14:e åker jag till Östersund!

Glad är jag när jag ser denna lista, faktiskt. Det känns som att vissa saker som jag drömt om hela livet eller i perioder är på väg att hända. Jag ska få träffa den delen av släkten som jag alltid drömt om att få träffa och som jag alltid har funderat kring. Jag får fira min 20års dag i Östersund tillsammans med Maggan! Och, sist men inte minst, jag ska troligen få träffa Athena igen (!!!!!). Det är sådana drömmar, som går i uppfyllelse, som är bra att ha. Tackar för det.

Idag då, ja... Jag åkte till något som jag trodde skulle vara vårdcentralen imorse men det var tydligen någon dropp in till sjuksystrar på akuten. Dock ungefär samma stil som på en norrländsk vårdcentral. De tyckte att jag skulle boka tid hos en vårdcentral för att kolla upp mitt järn, för de kunde inte ta dem proverna som behövdes. Det är inte de vanliga blodvärdet man ska titta på. Hon frågade mig om jag är törstig ofta. OJA, om jag är! Svarade jag. Då tittade hon lite förvånat på mig och frågade undrande om jag hade diabetes i släkten. WHAT?! Tänkte jag, ska dem lyckas lura i mig någon diabetes diagnos på mig nu också? Men, de tog ett prov och allting såg bra ut. Jag har inte diabetes, de ni! =) Inte för att jag någonsin har trott det heller, men ändå... Jag är ju bara trött, törstig och lite vimmsig ibland.

Efter besöket hos sjuksyster var tanken att jag skulle åka till Gävle, men det blev inte så. Istället tog jag en fika med min faster och mina två kusiner Alexander och Moa. Dock mådde inte min mage så bra, så jag drack lite juice och åt en liten macka, helt lagom för mig. Sedan gick vi in och köpte järntillskott åt mig (tack Linda för tipset!). Efter de åkte vi hem och därefter har jag bara slöat. Fick min läxbok på posten idag. Skönt, nu har jag allt som behövs till Östersunds resan och proven på skolan. Nu gäller det bara att sätta fart! En månad kvar och jag vet att jag kommer greja det. PLUGG, jatack!


Om en timme börjar Idolfinalen. Jag och min kusin har varit och handlat en massa gott till det. Så ikväll blir det att svulla gott och kolla på tv. Alice eller Kevin, vad tycker ni? Själv tror jag att vinnaren kommer bli Kevin, en sådan härlig, duktig och positiv person var länge sedan man såg! =) Men innan idol ska jag kolla upp priserna till Stockholm.

Så, nu har jag ej tid att skriva här mer...
Ha´t pra kära vänner!
/Frida


Athena & hennes bäbis!



Jag måste bara få skrika ut min glädje här på bloggen, för det verkar inte riktigt som om någon annan verkar förstå vilket lyckorus jag just fick, i hela kroppen. Jag kollade runt lite på Athenas ägares hemsida, gick in på nyheter och vet ni vad som stod där? Athena är i GÄVLE! Alltså, Athena står just nu, med sitt föl, 10 mil ifrån mig!! Jag måste verkligen åka och hälsa på henne, för det skulle jag leva på väldigt länge. Min älskling, som jag inte träffat på snart 4 år... Och varje dag som gått har jag längtat efter henne och snart kanske jag kan få klappa på henne igen. Jag blir så, ja... LYCKLIG!

Har ringt till folk och spridit ut min lycka, jag har skrivit till folk på msn om hur glad jag är. Helst vill jag nog att dem ska förstå min lycka och hoppa med i mina glädjeskutt, fast det gör dem inte. Och jag kan ju faktiskt inte begära att dem ska förstå och att dem ska känna min glädje. Men ibland önskar jag att jag hade någon att dela det med, när det blir sådana här lyckorus. Någon som säger "GUD VAD KUL! Hoppas du får träffa henne snart, jag vet ju att du har längtat så". Det blir liksom så mycket känslor i kroppen, som måste få sitt utlopp och sin feedback, med det får det inte. Fast det är nog svårt för någon att förstå att jag faktiskt längtat varje dag, i 4 år, att få träffa min älskling igen och nu finns chansen att det blir verklighet. Tänk att bara få klappa henne och att få pussa på hennes mule igen, precis som på gamla goda tiden...

Snart kommer jag Athena och det ska bli helt fantastiskt jävla underbart!

Förövrigt ska jag till just Gävle imorgon och hämta min kamera. Jag skulle önska att jag kunde träffa Athena redan då, men jag vet inte om jag kan det. Men jag ska kämpa för att kunna göra det snart, så fort som möjligt. Det kan ni skriva upp =)!


Nu ska jag sova och imorgon bitti ska jag till vårdcentralen och se ifall de kan ta järnvärde på mig. Tänkte att det kanske är de som spökar igen eftersom jag är så fruktansvärt trött hela tiden....
Godnatt! /Frida

Arbetsintervju & lite till.

Idag har jag varit på arbetsintervju. Mycket spännande måste jag säga...
Jag satt där och försökte skryta om mig själv, vilket jag bör medge att jag inte är bäst på direkt. Men någonstans mitt upp i allt lyckades jag lirka fram den där Frida som jag vet att jag egentligen är. Egentligen vet jag inte om jag kanske ljög, men när jag satt där och lyckades få fram den där känslan så kände jag mig plötsligt odödlig och duktig. Känslan av att vilja göra något gott för någon, blev sådär stark. Och jag vet, att nånstans i mig finns den människan som jag beskrev idag, sedan att det finns saker som stoppar det är väl en helt annan sak? Så, helt logiskt kanske jag inte ljög ändå? Nu gäller det bara att jag orkar visa och vara den Frida som jag nu har beskrivit, för dem får inte bli besvikna. Det hänger ju på så många personer nu, det är inte bara jag och jag är inte ensam i detta. Heder står på spel. Och jag får inte misslyckas. Det är krav nu, krav som innebär ordet vuxen, kanske..?

Fast, när jag kom hem kände jag helt plötsligt att den där flykt känslan återfann sig. "Shit, vad ska jag göra nu? Vart ska jag åka? Ska jag jobba på island istället? Ja, hästar är bra att fly till. Ska jag göra bort min praktik? Kommer jag verkligen klara av detta? Ska jag kanske söka jobb på någon gård? Kommer jag klara av det isåfall?" Ibland tvekar jag så mycket på mig själv, att jag nästan blir förbannad. Varför skulle, just jag, inte klara av detta? Visserligen tror jag inte att detta är ett jobb för mig och jag har många gånger påpekat att jag aldrig ska jobba som assistent, inte just nu iallafall. Först måste jag bli sådär stark och duktig som andra assistenter är. Jag har hela tiden kämpat på att jag ska få ett fartfyllt jobb där inte tankar kan tränga sig in. Men här sitter jag nu, enbart på grund av min snälla sida som inte kan säga nej om någon försöker vara snäll mot mig. Så, vad gör jag nu för att göra det bästa av situationen?

Jo, jag får ta åt mig jobbet, stå ut och gömma mig bakom dedär underbara skalet där jag spelar den där Frida som jag egentligen vet att jag är, trots att jag inte kommit dit ännu. Och för en period kanske det fungerar. Sedan får jag tänka framåt, det blir ju faktiskt Norge snart och detta kan nog vara en bra erfarenhet att skaffa sig innan det bär av till Norge. Men nu längtar jag som sjutton att denna tid går förbi fort som f-n så att jag får åka iväg snart.

På tal om något annat så vet jag att Mimmi kommer döda mig nu, men....


Jag kände idag, så mycket, att jag saknar henne! Trots de få skavanker vi haft i vår vänskap, kan jag inte ljuga om att den tjejen är en av de få som verkligen kan få mig att känna mig värd och uppskattad! När vi har umgåtts har jag verkligen skrattat från magen. Jag tror att jag har varit kylig och iskall nu på senaste tiden och det är inget jag har velat, men jag har bara varit tvungen att stänga av för att orken att tänka på det inte har funnits där. Det har gjort för ont att känna. Men, tjejen, bästisen, vännen - jag saknar dig. Och de tre orden kommer från mig, ingenannanstans ifrån. Det var roligt att träffa dig igår igen, trots att jag är som jag är... Det fanns så mycket som jag bara ville spotta ur mig igår, så mycket som jag har att berätta och prata om. Sådant som bara du, min västerbottning, förstår! Miss you.


Imorgon, absolut senast imorgon, måste jag finna inspirationen till plugget igen. För jag får inte kasta bort denhär chansen också. NEJ, det får jag inte. Och förhoppningsvis kommer de andra läxorna imorgon med, så sätt fart Frida, sätt fart! Inspiration, ja tack!

/Frida

God natt?

Idag åkte jag in till stan, väntade i stan, gick på möte, väntade ännu mer, åkte hem.
Någon annan än jag som tänker på att man i stort sätt väntar på något halva sitt liv? Om inte mer.
Är det inte bussen, skjusen, möten osv man väntar på så är det på bättre tider.
Jag har iallafall upptäckt det nu och att jag inte riktigt kan låta bli att vänta på någonting. Jag kan inte riktigt
dedär med att leva i nuet. Hela tiden måste jag ha något att se framemot, något att vänta på...
Bara det måste väl vara en stressrelaterad grej?

Just nu väntar jag på att klockan ska gå, att jag ska somna för att sedan vakna och åka till stallet.
Ska dit på morgonen imorgon och rida Fengur. Hoppas på mer framsteg!

Annars rullar mina dagar på, med plugg, möten och jobbsökning, men jag har även upptäckt ett alldeles nytt tidsfördriv.
Sitter framför min dator och tittar på webtv, olika pogram och en hel del dokumentärer. Helt sjuka saker
handlar det om ibland. Häromdagen såg jag en dokumentär om en surrugat(stavning?!) mamma i USA.
Hon var inne på sitt åttonde barn, som hon skulle föda för att sedan adoptera bort. Alltså 7 barn, redan födda och borta. Själv kan jag inte riktigt förstå grejen med det, varför liksom?
Visst om man vill vara snäll och hjälpa andra. Men det borde ju skada en själv nå fruktansvärt att föda så många barn bara för någon annans skull. Snacka om utnyttjad (?) Och att dessutom få pengar för det, jag skulle nog bara känna mig misslyckad och jag skulle definitvt inte kunna stänga av mina känslor och klara att lämna bort mitt barn, med tanke på min kanske såkallade seperationsångest.

Sedan kan man ju också tänka, eller de tänkte jag på iallafall... Visst är det kanske snällt att hjälpa de par som inte kan få barn och verkligen vill ha ett, men.. varför då inte "ta" av de barn som redan finns och är föräldralösa? Varför föda ännu ett nytt barn till världen och inte rädda de liv som redan finns? Helt onödigt, kan jag tycka.

Men alla tycker vi ju olika, och tur är väl det.
Annars skulle ju världen se mycket knopsig ut.

Nu borde jag försöka sova, med tanke på att jag ska upp halv sju. Och jag är extremt trött. Har haft lite svårt att sova ett tag nu, vänt på dygnet. Eller somnar på eftermiddagarna... INTE BRA. Måste ordnas. Måste ju även orkar med plugget imorgon. För imorgon får jag troligtvis ett stort brev på posten, med ännu mer läxor och plugg. Och jag ska ju klara skolan nu, har jag bestämt. Vilket innebär, plugg, plugg och åter plugg!
Så, vi hörs imorgon!

Gonatt!


Julen.

Jag har så länge funderat på vad julen egentligen är och vad den egentligen vill utsätta oss för. Jag anser att julen bara är ett stort misstag där allting ska låssas vara så himla perfekt. Folk klär upp sig i sina snyggaste kläder, träffar hela släkten (ofta även dem som de inte brukar träffa) och man ska ha ett rollspel som "världens bästa familj". Vem man än pratar med så är den personen stressad, stressad och åter igen stressad. Sedan säger alla att julen från början är till för att känna lugn och harmoni, men vart har det då tagit vägen, undrar jag? Alla bara stressar med att köpa julklappar, de kastar iväg alla sina pengar som senare blir ett stressmoment när de märker att inge pengar finns kvar. Folk stressar upp sig över att hinna laga all julmat, fixa med jultomte, dona med inslagning av paket, städa, ordna ihop släkten på ett och samma ställe, ja.. det finns nog hur många stressmoment som helst. 

All denna stress enbart på grund av en dag! En dag av 365 dagar, låter inte de lite väl knepigt? 
Man stressar i månader innan för att hinna med allting. Varför kan inte alla bara koppla av och känna lugn? Varför måste det vara så förbannat mycket krav på den där julen? Jag förstår inte det. Fast, det är mycket jag inte förstår med julen. Alla skriker för att de är så stressade, varför inte bara tagga ner och låta det bli som de blir?
Samhället är bra konstigt idag.

Så, till min egen jul så blir jag, som det ser ut, kvar i Uppsala.
Förhoppningsvis får jag jobbet så jag kan jobba hela julen, annars ska jag köpa mig en ask med choklad och sitta bänkad framför kalle anka och enbart gilla läget. Dricka julmust och bara bli allmänt tjock o gó som man blir på julen =) I bakgrunden ska jag ha lite julmusik spelandes, det är härligt.

Jag har någon konstig idyll om att julen ska vara härlig, avslappnande, trevlig och bara mysig. Och någon gång i mitt liv ska jag uppleva en sådan jul, med mjukisbyxor och vägran att klä upp mig och vara sådär jädra perfekt.

/Frida

Arbetsintervju, nästa.

Ja, på torsdag ska jag på arbetsintervju.
Timvikarie som personligassistent.

Det blir nog bra ändå, hoppas att jag får det så att jag slipper sitta hemma om dagarna.
Känner mig lite trött på det faktiskt... Nu gäller det bara att veta vad man ska säga på intervjun.
Det är ju nu man måste komma på bra och dåliga sidor hos sig själv, jotjena vad jag är duktig på det - eller inte.

Ja, jag ville bara tala om det, nu ska jag göra ordning lite te, käka frukost (!) och sedan kommer faster hem och jag
tänkte be henne köra mig till ikea så jag kan köpa nu kuddar =)

Skriver bättre sedan.
/Frida


Uttråkad & Trött.

Ja, jag är riktigt trött och uttråkad. Lyckades, även tröttheten, ta tag i mig själv och åka till stallet.
Vi red ut, jag och Josefin, jag red Fengur. Han gjorde många framsteg idag! Det finns hopp.. =)

Ja, som sagt är jag väldigt uttråkad så här kommer en sådan där tråkig lista med massa frågor och svar:


Namn: Frida Maria Bolin
Piercingar: Läppen
Tatueringar: Ingen än
Längd: 177 cm (?)
Skostorlek: 39/40
Önskar du att du bodde någon annanstans: Jag vet inte, vet inte riktigt vart jag vill bo
Tänker du på självmord: Nej =)
Tycker andra att du är attraktiv: Kanske...?
Dricker du: Ja, ibland
Använder du droger: Nej och jag skulle aldrig göra det heller!
Röker du: Nej =)
Vilket shampoo använder du: Olika, det jag har råd med!
Vilken parfym använder du: Har ingen just nu =/
Vad är du rädd för: Att bli lämnad ensam
Gillar du att tvätta: Nej, inte direkt men det måste ju göras
Gillar du Berg-och-Dalbana: JA


SENASTE..

Film du hyrde: Minns inte, men det var med syrran iallafall
Film du köpte: In america - SKITBRA
Låten du lyssnade på: Julmusik, vet inte vad låten heter
Låten du hade på hjärna: Last Christmas
Låten du laddade ner: Har inget nedladdningspogram =/ Men om youtube räknas så; Som en riktig man
Personen du ringde: Maggan
Tv program du tittade på: Idol
Personen du tänkte på: Syrran

FÖR ELLER EMOT...

Långdistansförhållanden: Emot, skulle nog inte klara av att träffas så sällan
Utnyttja någon: Emot
Självmord: Konstig fråga, alla val är ju upp till var och en men jag skulle inte ta mitt liv
Att använda droger: EMOT!
Sex före äktenskap: För
Köra onykter: Emot
Förhållanden: För

FAVORIT..

Mat: Linda W´s flygande jacob!!!!! MUMS
Låt: Har ingen direkt favorit, tror jag
Sak att göra: Vara i stallet och bara mysa
Sport: Handboll såklart
Dryck: Vatten
Kläder: Mjukisbyxor och en härlig huvtröja
Film: Minns inte namnet!!
Bil: Minniminni är söta, men kanske inte direkt en favorit

HAR DU NÅGONSIN:

Gråtit över en pojke: Ja
Gråtit över en flicka: Ja, finns många vänner man gråtit över och även djur
Ljugit för någon: Ja
Varit i slagsmål: Nej, kan man väl inte påstå =)
Blivit arresterad: Nej

ANTAL..

Gånger du varit kär: 1
Gånger ditt hjärta brustit: Brustit och brustit, ledsen har man ju blivit ett x antal gånger
Killar du kysst: Håller inte direkt räkningen
Gånger ditt namn varit med i tidningen: Några gånger, 6 gånger kanske?
Ärr du har på kroppen: 2

VAD/VILKET:

Ska bli skoj: Att förhoppningsvis åka till Norge nästa år
Ska inte bli skoj: Vet ej, men det är ju inte kul att vara arbetslös...
Sparar du till: Skolämnerna som jag ska läsa upp
Väntar du på: Att telefonen ska ringa
Pålägg som gäller: Gurka!
Dagens dryck: Vatten

SENASTE..

Personen du fick mail av: Rektorn på Dille
Personen du fick brev av: Uppsala Kommun
Personen du fick sms av: Maggan
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Sist jag var i Gällivare, tror jag
Saken du köpte: Tröja och leggings från Gina
Du hade kul: I fredags med Sofie, hennes syster och några till
Hur tidigt stiger du upp: Väldigt olika
Gillar du att slåss: Nej
Vad ska du göra ikväll: SOOOOOOOOOOOVA
Är du seriös: Ja när det är behövligt och kanske lite för ofta ändå
Vad är du allergisk mot: Katter, litegrann, men inte dödligt
Var har du ont: Var har jag inte ont? Just nu, mest i nacken och skuldrorna
Använder du hårspray:  Ibland
Kan du stå på händer: Har inte provat på länge, men förut kunde jag
Favorit serie: Vet ej, är inte direkt en tvfantast

Håkan Hellström eller The Ark: Svårt, vet ej beror på humöret
Bright eyes eller Lars Winnerbäck: Bright Eyes
Salt eller socker: Salt
Gillar du ketchup: Ibland
Är du glad nu: Hyfsat, trött bara
Var du glad igår: Lite till och från
Känner du nån som jobbar på sjukhus: Inte vad jag kan komma på =)
Vad dansar du till: Det mesta, om jag dansar
Stockholm är: En rolig stad att åka till ibland
Göteborg är: Härligt men ingenting för mig
Kan du sjunga: Haha nej verkligen inte
Mer värt än guld: Hästarna och dem som jag håller nära hjärtat =)
Spaghetti eller makaroner: Spaghetti
Ett land jag helst vill besöka: Island

Ja, då var den listan klar. Nu ska jag försöka hitta på något annat, kolla löshår på tradera kanske?
Bilder från Gävle kommer i veckan (dum som jag är så glömde jag ju kameran där....)

Ett mer vettigt inlägg kommer imorgon.
Se you! /Frojl


Gävle imorgon.

Imorgon ska jag sätta mig på tåget till Gävle och hälsa på Sofie. Jag ska åka lite tidigare och träffa Malin & hennes son Elias :) Vi ska åka ut till Valbo köpcentrum och handla lite, äta lite gott och bara ha myspys. Det var evigheter sedan vi sågs sist, 2 år kanske? Eller mer? Hur som helst ska det bli kul och träffas igen, och att få se lilla Elias ska bli spännande :) www.eliasmamma.blogspot.com kika där! Malins blogg.

Förövrigt har jag varit på stan en sväng idag. Inget intressant som hände, gjorde dock en gjutning av mina tänder, till bettskenan som jag ska få. Men han hade inte ringt till reumatiologen, typiskt! Jag som nånstans hoppades på att han skulle ha ringt. Det hade varit skönt att veta vad som händer härnäst, men de är väl så dagens sjukvård fungerar = SAKTA!

Jag går och funderar lite kring julen nu, ska jag stanna här eller åka till Gällivare? Det vore underbart att se Keely när hon träffar tomten första julen, då hon faktiskt förstår vad som händer. Det vore underbart att kanske få rida någon häst en sväng tidigt på julaftonsmorgon, som jag brukar göra när jag är där uppe. Men samtidigt känner jag mig sådär kluven. Det vore härligt att vara här också, på julafton. Baka, mysa och lyssna på härlig julmusik. Om jag stannar här över juldagarna, blir det Gällivare över nyår. Och det vore faktiskt riktigt roligt! Har inte firat nyår i Gällivare under alla mina tre år på Dille, i Östersund. Så det kanske är dags nu? Svårt dedär.... Någon, vad gör jag?

Nä, nu ska jag slänga in en tvätt (har inga rena kläder till helgen), dock lite väl sent påtänkt. Klockan tickar ju iväg och jag ska som vanligt upp tidigt. Sedan ska jag hinna packa, välja ut kläder m.m.

Vi hörs, jag lär slänga ut lite bilder och mojs när jag är tillbaka, så se efter!
/Frida


Bilder från middagen på Gräsö.

Några få bilder från helgen, se och beundra!


Vickan & Kusinen, hungriga!


En glad Fredrik med mat i munnen!


Vickan, Kusin & John, en mysig testund som fick avsluta kvällen!


Satt inne på gallerian medan jag väntade i evighet på att klockan skulle bli 11.15...
Det var riktig julstämning där inne, julmusik & massa mysigt julpynt!


Denna mysiga stjärna hängde i julgranen bredvid mig. (Snacka om dålig fotograf!!! Men det bjuder jag på!)


Avslutningsvis laddar jag upp en bild på den här underbara staden, Uppsala! Är det inte mys?


Men nu ska jag fixa med papper osv...
Och imorgon ska jag till bettfysiologen igen, då får jag veta ifall han har ringt till reumatiologen (eller vad det nu heter). Någonstans hoppas jag att han inte har gjort det, men samtidigt hoppas jag att han har det, så att jag kan få lite ordning på allting och kunna lugna (?!) ner min hjärna litegrann. Känner mig lite orolig, jag vill inte vara sjuk. Fast förhoppningvis kan man ju göra något åt saken, om det nu skulle vara något.
Låt det bli överstökat...

Gonatt, sov gott & vakna torrt!
/Frida

Plugg, plugg och plugg.

Jag & Penny, hos Maggan, saknad!



Saknar det, väldigt mycket. Men snart är jag där och hälsar på igen...

Nu har jag skrivit en hel del på Samhällskunskaps arbetet, det kommer nog bli mitt absolut längsta arbete någonsin.
Fast det är ganska svårt, även fast det verkade lätt. Det gäller att välja ut rätt saker att skriva om, så att det inte blir allt för detaljerat. Sen skulle jag som skriva ett brev till mig själv, men jag tycker att det låter mer som att jag skriver om mig själv till någon annan... Får skicka in början till läraren, och få lite feedback, helt enkelt. 

Men hur som helst så ska jag ta och hoppa in i duschen snart!
Sen ska jag plugga lite till.... Så det blev en snabbvisit här på bloggen.

/Frida

Inköpt.



Mitt nya köp! Billig och bra (?). Den är iallafall beställd och nu ska jag bara vänta på att den kommer hem...
På söndag ska jag troligtvis rida Fengur. Härligt värre!!
Nu är det bara en ridoverall som bör införskaffas! Julklappen till mig själv kanske de får bli...? Aja, får se.

Nu ska jag sova så jag orkar med morgondagen.
Nattis /Frida

Självkänsla/Självförtroende

Här för några veckor sedan läste jag i min fasters gamla skvallertidning, jag brukar inte läsa skvallertidningar, men jag var rejält uttråkad. Hade gjort precis ingenting hela dagen, så i soffan satt jag och bläddrade. På en sida hade dem listat något liknande som; De mest irriterande tvikonerna. På listan fanns bland annat Dr Phil. Men det som gjorde mig så besviken var att första plats hade gått till Mia Törnblom. Och vet ni varför?
Motiveringen var ungefär denna; "Vem orkar med en sådan självkänsla och ett sådant självförtroende. Hon bara tror att hon är bättre än andra" (Observera att detta är på ett ungefär vad som stog).

Då undrar jag, hur kan man sänka och klanka ner på det? Folk är så förbannat rädda för folk som står upp för sig själv, följer sina väger och faktiskt vågar stå för vad de tänker och tycker... Själv tycker jag bara att det är bra att en person som nu tex; Mia finns bland oss. Hon är liksom ett levande exempel på att det går att må bra en vacker dag trots alla livets nedgångar. Och även i de mörkaste stunder ska man inte ge upp hoppet. Men den där oskrivna lagen som verkar finnas i allas huvud, den är helt galen. "Va inte dig själv, du blir bara besviken. Säger du nej är du körd. Våga aldrig tro att du kan göra något bättre, osv." (Jag hade kunnat ta upp hur många exempel som helst, men undviker det så att ni inte ska bli alltför trötta på mitt tjat). Men hur som helst så förstår jag mig inte riktigt på det. Själv har jag inte världens bästa självförtroende direkt, men jag skulle mer än gärna tacka ja till att få vara den som bär på en stabil grund med egna värderingar och åsikter. Och jag skulle aldrig se ner på en person som kommit så långt i sitt liv, snarare se upp till.


Sen såg jag på sveriges hjältar, eller vad pogrammet nu heter. Jag måste säga att den 21 åriga tjejen som dragit igång en organisation för barn/ungdomar med problem hemma, verkligen borde vinna! Det är verkligen en toppgrej hon gör och över allt annat skulle jag vilja göra detsamma. Jag önskar bara att jag inte skulle säga stop för mina ideér hela tiden.
När jag satt på bussen idag tänkte jag ut hela mitt blogginlägg i huvudet (snacka om skadad!), men som vanligt, när jag nu sitter här och ska skriva åker orden ur mig. Men lite vettigt kanske jag har lyckats få ur mig idag också. Hur som helst så ska jag försöka sova tidigt i natt, då jag ska upp tidigt, hämta mina glasögon hos Mimmi och därefter varva med plugg, städ och tvättning hela dagen. Vill bli klar med Samhällskunskapen innan veckans slut, tack.

/Frida

Drömmen.

Hreimur



Ingen som vill skänka mig lite pengar så jag kan köpa den här underbarlingen...?
Eller varför inte ge mig en värdefull present?

Jag sitter här, klockan är halv tre nästan (och jag ska upp kvart i fem), och drömmer mig bort litegrann. Har gått och tittat på denna sötnos nästan varje dag i flera veckor nu. Tänk om han kunde bli min... F-n vilken lycka de vore!! Dessutom är an ju mycket billigare än vanligt nu när islands krona ligger så lågt. Så de gör mig arg att jag inte har pengar nu, när man kanske hade haft möjligheten att köpa en häst därifrån, igen.

Denna lilla filur är halvbror med Athena, som jag ägde förut. De har samma mamma och precis samma drag i ansiktet. Dock ser Heimur ut att bli finare i kroppen, om man nu kan avgöra sådant redan?

Hur som helst, honom vill jag ha.
Så snälla tomten, ge mig!

RSS 2.0