God natt?
Idag åkte jag in till stan, väntade i stan, gick på möte, väntade ännu mer, åkte hem.
Någon annan än jag som tänker på att man i stort sätt väntar på något halva sitt liv? Om inte mer.
Är det inte bussen, skjusen, möten osv man väntar på så är det på bättre tider.
Jag har iallafall upptäckt det nu och att jag inte riktigt kan låta bli att vänta på någonting. Jag kan inte riktigt
dedär med att leva i nuet. Hela tiden måste jag ha något att se framemot, något att vänta på...
Bara det måste väl vara en stressrelaterad grej?
Just nu väntar jag på att klockan ska gå, att jag ska somna för att sedan vakna och åka till stallet.
Ska dit på morgonen imorgon och rida Fengur. Hoppas på mer framsteg!
Annars rullar mina dagar på, med plugg, möten och jobbsökning, men jag har även upptäckt ett alldeles nytt tidsfördriv.
Sitter framför min dator och tittar på webtv, olika pogram och en hel del dokumentärer. Helt sjuka saker
handlar det om ibland. Häromdagen såg jag en dokumentär om en surrugat(stavning?!) mamma i USA.
Hon var inne på sitt åttonde barn, som hon skulle föda för att sedan adoptera bort. Alltså 7 barn, redan födda och borta. Själv kan jag inte riktigt förstå grejen med det, varför liksom?
Visst om man vill vara snäll och hjälpa andra. Men det borde ju skada en själv nå fruktansvärt att föda så många barn bara för någon annans skull. Snacka om utnyttjad (?) Och att dessutom få pengar för det, jag skulle nog bara känna mig misslyckad och jag skulle definitvt inte kunna stänga av mina känslor och klara att lämna bort mitt barn, med tanke på min kanske såkallade seperationsångest.
Sedan kan man ju också tänka, eller de tänkte jag på iallafall... Visst är det kanske snällt att hjälpa de par som inte kan få barn och verkligen vill ha ett, men.. varför då inte "ta" av de barn som redan finns och är föräldralösa? Varför föda ännu ett nytt barn till världen och inte rädda de liv som redan finns? Helt onödigt, kan jag tycka.
Men alla tycker vi ju olika, och tur är väl det.
Annars skulle ju världen se mycket knopsig ut.
Nu borde jag försöka sova, med tanke på att jag ska upp halv sju. Och jag är extremt trött. Har haft lite svårt att sova ett tag nu, vänt på dygnet. Eller somnar på eftermiddagarna... INTE BRA. Måste ordnas. Måste ju även orkar med plugget imorgon. För imorgon får jag troligtvis ett stort brev på posten, med ännu mer läxor och plugg. Och jag ska ju klara skolan nu, har jag bestämt. Vilket innebär, plugg, plugg och åter plugg!
Så, vi hörs imorgon!
Gonatt!
