tusendrömmar&ettliv

Jag måste bara få skrika ut min glädje här på bloggen, för det verkar inte riktigt som om någon annan verkar förstå vilket lyckorus jag just fick, i hela kroppen. Jag kollade runt lite på Athenas ägares hemsida, gick in på nyheter och vet ni vad som stod där? Athena är i GÄVLE! Alltså, Athena står just nu, med sitt föl, 10 mil ifrån mig!! Jag måste verkligen åka och hälsa på henne, för det skulle jag leva på väldigt länge. Min älskling, som jag inte träffat på snart 4 år... Och varje dag som gått har jag längtat efter henne och snart kanske jag kan få klappa på henne igen. Jag blir så, ja... LYCKLIG!

Har ringt till folk och spridit ut min lycka, jag har skrivit till folk på msn om hur glad jag är. Helst vill jag nog att dem ska förstå min lycka och hoppa med i mina glädjeskutt, fast det gör dem inte. Och jag kan ju faktiskt inte begära att dem ska förstå och att dem ska känna min glädje. Men ibland önskar jag att jag hade någon att dela det med, när det blir sådana här lyckorus. Någon som säger "GUD VAD KUL! Hoppas du får träffa henne snart, jag vet ju att du har längtat så". Det blir liksom så mycket känslor i kroppen, som måste få sitt utlopp och sin feedback, med det får det inte. Fast det är nog svårt för någon att förstå att jag faktiskt längtat varje dag, i 4 år, att få träffa min älskling igen och nu finns chansen att det blir verklighet. Tänk att bara få klappa henne och att få pussa på hennes mule igen, precis som på gamla goda tiden...

Snart kommer jag Athena och det ska bli helt fantastiskt jävla underbart!

Förövrigt ska jag till just Gävle imorgon och hämta min kamera. Jag skulle önska att jag kunde träffa Athena redan då, men jag vet inte om jag kan det. Men jag ska kämpa för att kunna göra det snart, så fort som möjligt. Det kan ni skriva upp =)!


Nu ska jag sova och imorgon bitti ska jag till vårdcentralen och se ifall de kan ta järnvärde på mig. Tänkte att det kanske är de som spökar igen eftersom jag är så fruktansvärt trött hela tiden....
Godnatt! /Frida