Trevlig kväll.
Jag sitter just nu i soffan, hemma hos min kusin och hennes pojkvän på Gräsö. Jag, Vickan och Fredrik åkte ut hit igår. När vi kom fram käkade vi lasagne (vi skiter i stavningen). Och som tur var slapp vi kaninsteken... Till efterätt bjöds det på glass, maränger, chokladsås och massa annat gott. En alldeles utmärkt kväll med massor av minnesprat.
Min kusin ska ha barn och hennes mage har blivit ganska så stor faktiskt.
Och det ser så mysigt ut. Tänk att få planera inför ett nytt liv, köpa barnkläder, fixa med barnvagn, blöjor, spjälsäng m.m. Fast det där med barn har väl sina nackdelar det med. Men fy vad härligt med massa skrik, gråt och jollrande. Det är tur att kompisarna börjar skaffa barn redan nu, då kan jag åtminstone låna dem, så jag slipper skaffa eget redan, för det finns ju inga förutsättningar.
Fick ju även hem min kamera igår, som jag så fint lämnade i Gällivare för repration, men de visade sig inte vara något fel på den. Där fanns en bild på Keely, fy f-n vad söt hon är! Alltid lika gó och glad :') Önskar bara att hon bodde närmare mig så man fick höra "moteeer" lite oftare! Det är verkligen något som kan göra en glad!
Ja, tillbaka till gårdagskvällen...
Efter all mat och alla roliga skratt gick vi ut och kollade på fåren, korna och hästen. Dem var riktigt söta. Men i ett litet bås stod ett sött litet får. Jag frågade min kusin varför hon stod där helt ensam. Svaret jag fick var;
- äch, hon har så dåliga klövar, hon ska slaktas för hon är inget bra avelsmaterial.
Shit tänkte jag. Om jag vore ett får skulle jag nog inte ha levt mer än ett år, med tanke på alla mina skavanker. Sne fot, sne höft, smärta lite här och var, trasig tå, ja helt enkelt trasig på de mesta ställerna = uruselt avelsmaterial.
Och där står ett får som enbart har dåliga klövar, med ödet i sin hand - döden. Fast, om jag tänker lite till så är det ju likadant med islandshästarna på island, om jag nu har uppfattat det rätt. Dem som inte duger, dem mördas/slaktas. Och får är ju ändå bara till för att födas, slaktas och ätas, verkar det som iallafall. Men dem är ju söta. Och med glimten i ögat är ingenting värt att dö, trodde jag. Fast då kan man ju också fundera, om inga djur slaktades, då skulle vi inte ha någon mat, djuren skulle ta över och vi människor skulle nog sannerligen dö ut. Så, för att få vara lite egoistisk så anser jag nog att de där söta lilla fåret ska slaktas iallafall.
Nog om det. Idag har jag mest bara legat och varit osocial, enda gångerna jag klivit upp är när vi har fikat och ätit mat. Detta på grund av den jävla förkylningen och hostan jag dragit åt mig. Jag måste nog medge att norrland är bättre på de viset, där var jag aldrig sjuk men här nere i söder, här är jag sjuk titt som tätt. Det måste ha med lufen att göra, så..
GO NORRLAND!
Innan jag nu avslutar vill jag tacka Elin, John (även kallad Gräsö), Vickan och Fredrik (även kallad Torsken) för en underbar kväll, trots min sjukdom som stundom gjorde mig lite osocial.
Jag har fotat några bilder som jag tänkte lägga ut här när jag kommer hem, så se efter om ni är nyfikna :)!
/Frida
Min kusin ska ha barn och hennes mage har blivit ganska så stor faktiskt.
Och det ser så mysigt ut. Tänk att få planera inför ett nytt liv, köpa barnkläder, fixa med barnvagn, blöjor, spjälsäng m.m. Fast det där med barn har väl sina nackdelar det med. Men fy vad härligt med massa skrik, gråt och jollrande. Det är tur att kompisarna börjar skaffa barn redan nu, då kan jag åtminstone låna dem, så jag slipper skaffa eget redan, för det finns ju inga förutsättningar.
Fick ju även hem min kamera igår, som jag så fint lämnade i Gällivare för repration, men de visade sig inte vara något fel på den. Där fanns en bild på Keely, fy f-n vad söt hon är! Alltid lika gó och glad :') Önskar bara att hon bodde närmare mig så man fick höra "moteeer" lite oftare! Det är verkligen något som kan göra en glad!
Ja, tillbaka till gårdagskvällen...
Efter all mat och alla roliga skratt gick vi ut och kollade på fåren, korna och hästen. Dem var riktigt söta. Men i ett litet bås stod ett sött litet får. Jag frågade min kusin varför hon stod där helt ensam. Svaret jag fick var;
- äch, hon har så dåliga klövar, hon ska slaktas för hon är inget bra avelsmaterial.
Shit tänkte jag. Om jag vore ett får skulle jag nog inte ha levt mer än ett år, med tanke på alla mina skavanker. Sne fot, sne höft, smärta lite här och var, trasig tå, ja helt enkelt trasig på de mesta ställerna = uruselt avelsmaterial.
Och där står ett får som enbart har dåliga klövar, med ödet i sin hand - döden. Fast, om jag tänker lite till så är det ju likadant med islandshästarna på island, om jag nu har uppfattat det rätt. Dem som inte duger, dem mördas/slaktas. Och får är ju ändå bara till för att födas, slaktas och ätas, verkar det som iallafall. Men dem är ju söta. Och med glimten i ögat är ingenting värt att dö, trodde jag. Fast då kan man ju också fundera, om inga djur slaktades, då skulle vi inte ha någon mat, djuren skulle ta över och vi människor skulle nog sannerligen dö ut. Så, för att få vara lite egoistisk så anser jag nog att de där söta lilla fåret ska slaktas iallafall.
Nog om det. Idag har jag mest bara legat och varit osocial, enda gångerna jag klivit upp är när vi har fikat och ätit mat. Detta på grund av den jävla förkylningen och hostan jag dragit åt mig. Jag måste nog medge att norrland är bättre på de viset, där var jag aldrig sjuk men här nere i söder, här är jag sjuk titt som tätt. Det måste ha med lufen att göra, så..
GO NORRLAND!
Innan jag nu avslutar vill jag tacka Elin, John (även kallad Gräsö), Vickan och Fredrik (även kallad Torsken) för en underbar kväll, trots min sjukdom som stundom gjorde mig lite osocial.
Jag har fotat några bilder som jag tänkte lägga ut här när jag kommer hem, så se efter om ni är nyfikna :)!
/Frida
Kommentarer
Postat av: Linda
Aaahaaa... är det HÄR du håller hus?
Hörrru!! Du har ju stavat lasagne rätt! :)
KRAM
Linda
Trackback
